Ful Jul

Bakom luvan:
grått nytt hår
– inte konst

Förlaga: Elsa (2009) av Tobias Bolin

Om ni tröttnat för länge sen kan ni nu äntligen andas ut. Det här är alltså den sista av de tomtifierade parafraserna på mer eller mindre kända verk ur konsthistorien. Just den här bilden får kanske representera ett av de mindre kända, men det ska ju finnas sådana också. Jag vill med detta även passa på att önska er alla en fantastiskt god jul och ett ruskigt gott nytt år! Må ni åldras med värdighet!

Komposition med blått, svart och tomte

Omslagspapper:
predestinerad relation
räknar tankar

Förlaga: Komposition med rött, blått och gul-grönt (1920) av Piet Mondrian

Människotomten

Aldrig hemma:
då tidningen handlas –
osynlig doft

Förlaga: Människosonen (1964) av René Magritte

Det här är alltså den sista av tomtebilderna i den ursprungliga sviten. Eftersom det fortfarande är dagar kvar till julafton känner jag mig dock manad att producera ytterligare två tomtar. Det är bäst att frossa medan det är legitimt som det brukar heta i juletider.

Tomten slukar sina marsipanbröd(er)

Marsipanklockor
ringer i magen –
blir moderna igen

Förlaga: Saturnus äter sina barn (1820-23) av Francisco de Goya

La Mort de la Noël

Teven glittrar –
en kommersiell revolt
utan önskelista

Förlaga: Marats död (1793) av Jacques-Louis David

Porträtt med snaggat skägg

Granbarren sjunger:
"kollage av skyltfönster"
rimmar inte alls

Förlaga: Självporträtt med snaggat hår (1940) av Frida Kahlo

Julslakt i sängkammaren

Ateljéänglar
på ikonografisk buffé –
frossar i rött

Förlaga: Judith dödar Holofernes (1614-20) av Artemisia Gentileschi

Mjuk pepparkaka

Bakom ljuset –
en färgglad tradition
hänger sin strumpa

Förlaga: Förslaget (1631) av Judith Leyster

Tuktning i tomteverkstan

Affärsgatan frågar:
"polkagris?" –
en romantisk dans

(Klicka länken nedan, för bild och info om förlagan)
Förlaga: Jungru Maria tuktar Jesusbarnet inför tre vittnen: André Breton, Paul Eluard och konstnären (1926) av Max Ernst

Weeping Santa

Glöggen spills –
ett gemensamt porträtt
bakat i snö

Förlaga: Gråtande kvinna (1937) av Pablo Picasso.

Julskriet

Salongens present:

en allvarlig bjällra
trycker hjärtat

För en vecka sedan (den sjunde december) firade INTE KONST ett år online. Eftersom jag då var på resande fot blev det inget firande av, och nu är det ju snart jul som ska firas istället. Därför – i ett försök att förena konst och jul i en slags gemensam protest eller hyllning (det är valfritt antar jag) – så inleder jag här en svit med diverse mer eller mindre kända verk ur konsthistorien lättsamt parafraserade i tomtekostym. Med varje verk följer även en fristående haiku inspirerad av verkets konceptuella struktur. Sviten består av nio verk och visades i sin helhet under Salongens julavslutning. Här kommer dock verken presenteras ett och ett, nedräknandes dagarna fram till självaste julaftonen. Trist kan man tycka, men det kan inte hjälpas. Från och med nu är allting glitter och hårdkonsumtion. Håll till godo.

Förlaga: Skriet (1893) av Edvard Munch

Ful

Snubben i bilden har helt klart en poäng! Det är naturligtvis inte hans utan mitt fel att tjejen är så ful. För att råda bot på dessa brister i min estetiska förmåga beger jag mig nu ut på en slags petit tour – en kortare, mer hektisk men också modernare motsvarighet till den kulturellt och historiskt bildande grand touren – först över till västkusten och sedan ner till Tyskland. Om detta bär frukt återstår att se. I bästa fall dröjer det inte allt för länge innan jag är tillbaks med något litet alster att visa upp. So long!